SR15 Hur påverkas den biologiska mångfalden av naturvårdsbränning i tempererade och boreala skogar?
Hur inverkar naturvårdsbränning av skog på arter som inte är direkt beroende av brand eller av den döda ved som bränder lämnar efter sig? Mistra EviEM har granskat den kunskap som finns i ämnet med hjälp av en nyligen genomförd systematisk kartläggning av hur aktiv skötsel påverkar den biologiska mångfalden i skyddad skog.
En pågående skogsbrand. Copyright: Dmytro Gilitukha, från iStockphoto
Behov av återkommande bränder
Många skogslevande arter är beroende av återkommande bränder för att kunna överleva och fortplanta sig. Sådana arter gynnas av naturvårdsbränning, en åtgärd som även minskar förekomsten av lättantändligt virke i skogen och därigenom reducerar risken för oplanerade, katastrofala skogsbränder. Naturvårdsbränning har blivit ett vanligt inslag i skötseln av tempererad eller boreal skog där man inte bara eftersträvar god tillväxt utan också rik mångfald och ett välfungerande ekosystem fritt från oönskade arter.
Naturvårdsbränningens effekter är väl studerade. Det mesta tyder på att ingreppet har positiva effekter på brandberoende arter och att det åtminstone på kort sikt gynnar skogens biologiska mångfald. Det är dock fortfarande oklart hur bränningen inverkar på arter som inte är brandberoende, liksom hur den påverkar skogsekosystemet på lång sikt.
År 2014-2015 genomförde EviEM en systematisk kartläggning av befintlig kunskap om hur olika slags naturvårdsåtgärder påverkar den biologiska mångfalden i skyddad skog (se utvärdering SR6). Vi fann mer än 800 studier som berörde denna fråga. Bland dem fanns 227 studier som granskade effekterna av naturvårdsbränning. EviEM har nu genomfört en fullständig systematisk utvärdering av hur bränning i tempererade och boreala skogar inverkar på arter som inte är beroende av brand eller död ved.
Avsikten var att utvärderingen skulle bredda kunskapen om vad naturvårdsbränning betyder för den biologiska mångfalden i boreala och tempererade skogsreservat. Den har också granskat hur metodens effektivitet påverkas av olika faktorer.
Resultat och slutsatser
Sammanlagt 244 studier (beskrivna i 235 artiklar) togs med i utvärderingen. Flertalet studerade skogsbestånd var belägna i USA; de övriga fanns i Kanada, Europa och Australien. Åttiotvå studier inkluderades i de kvantitativa analyserna. Vi fann små till måttliga mängder underlag för var och en av de studerade artgrupperna, och resultaten uppvisade stora inbördes skillnader. Naturvårdsbränning hade dock signifikant positiva effekter på artrikedomen hos kärlväxter generellt, hos kärlväxter av främmande ursprung, samt hos örtartade växter i lövskog.
Det rådde brist på studier av regioner utanför Nordamerika, av blandskog samt av effekter på andra artgrupper än växter. Studiernas upplägg behöver förbättras och bli enhetligare, och rapporteringen från dem behöver bli utförligare. Vi rekommenderar också forskare att bedriva långsiktiga studier som kan följa effekterna av naturvårdsbränning på skogsbeståndens succession.
Vi utfärdar inga allmänna rekommendationer för hur bränning för återställning av biologisk mångfald bör genomföras, men vi tillhandahåller en databas över genomförda studier som forskare och naturvårdare kan ha nytta av. Det är fortfarande svårt att förutse konsekvenserna av naturvårdsbränning, och varje återställningsprojekt bör därför innefatta uppföljning. Eftersom bränning kan få negativ inverkan på vissa skyddsberoende arter behöver insatserna planeras med omsorg.
Utvärderingsgrupp
Utvärderingen genomfördes av en arbetsgrupp, understödd av en rådgivande grupp av experter inom ämnesområdet och inom utvärderingsmetodik i allmänhet.
Arbetsgrupp
Jacqualyn Eales, (projektledare), forskningskonsult, Storbritannien, på uppdrag av EviEM
Neal Haddaway, (projektledare), Stockholm Environment Institute, Stockholm
Jessica Taylor, Carleton University, Ottawa, Kanada
Steve Cooke, Carleton University, Ottawa, Kanada
Rådgivande grupp
Gill Petrokofsky, Oxford University, Oxford, Storbritannien
Bengt Gunnar (Bege) Jonsson, Mittuniversitetet, Sundsvall
Jari Kouki, University of Eastern Finland, Joensuu, Finland
Claes Bernes, Stockholm Environment Institute, Stockholm
Utvärderingsgruppen, november 2016. Fr.v. Jari Kouki, Neal Haddaway, Gill Petrokofsky, Bengt Gunnar (Bege) Jonsson, Jacqualyn Eales, Jessica Taylor, Claes Bernes. Foto: Sif Johansson.