SR11 Vilka odlingsmetoder har störst påverkan på organiskt kol i åkermark (baserat på tidsseriedata)?
Olika jordbruksmetoder kan påverka åkerjordens förmåga att lagra upp kol. Bönder ställs ofta inför många olika skötselalternativ, men kunskaperna är begränsade om de olika alternativens långsiktiga effekter på markens kolförråd. Som fortsättning på en systematisk kartläggning publicerad 2015 inledde EviEM en systematisk utvärdering av tidsseriedata om olika jordbruksmetoders inverkan på åkermarkens förråd av organiskt kol.
Kartläggning av kunskapen om organiskt kol i åkermark
I jordbruksmark som skördas årligen minskar kolhalten genom att organiska ämnen bryts ned, förs bort med grödorna, lakas ur med avrinnande vatten eller spolas bort i samband med erosion. Globalt innehåller marken (räknat från markytan till en meter under jord) ungefär tre gånger så mycket kol som växterna ovan mark och dubbelt så mycket som atmosfären. Förändringar av kollagret i marken kan därför orsaka betydande förändringar av koldioxidhalten i luften. På global nivå har förlusterna av kol från jordbruksmark uppskattats till mellan 100 och 1000 miljoner ton kol per år.
Idag vet vi ganska lite om hur olika jordbruksmetoder kan påverka organiskt kol i åkermark. För att redovisa hur kunskapsbasen egentligen ser ut publicerade EviEM nyligen en systematisk kartläggning av studier som genomförts i tempererade regioner.
Utvärdering av hur olika jordbruksmetoder påverkar kolinlagringen på lång sikt
Den systematiska kartläggningen identifierade 53 studier med långsiktiga tidsseriedata (studier som under loppet av minst 30 år mätt åkermarkens innehåll av organiskt kol vid minst tre tillfällen). Sådana data ger detaljerad information om i vilken takt kolinlagringen förändras, och de ger oss möjlighet att undersöka vilka enskilda eller kombinerade metoder som bäst bevarar eller ökar förrådet av organiskt kol i åkermarken.
Utvärderingen granskar studier som redovisar långsiktiga kontinuerliga mätningar av organiskt kol i åkermark som brukas med olika metoder. Efter en granskning av de relevanta studiernas tillförlitlighet kommer uppmätta ökningar eller minskningar av kolförråden att analyseras med hjälp av komplexa statistiska metoder.
Planen för denna systematiska utvärdering har publicerats i tidskriften Environmental Evidence (se länk i högerspalten).
Utvärderingsgrupp
Katarina Hedlund (ordförande), Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitetet, Lund
Helene Bracht Jørgensen, Department of Biology, Lunds universitet, Lund
Louise E. Jackson, Department of Land, Air and Water Resources, University of California, Davis, USA
Thomas Kätterer, Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Emanuele Lugato, European Commission, Joint Research Center (IES – Soil action), Ispra, Italien
Ingrid K. Thomsen, Institut for Agroøkologi, Aarhus Universitet, Danmark
Per-Erik Isberg (statistiker), Department of Statistics, Lund University, Sweden
Neal Haddaway (projektledare), Stockholm Environment Institute, Stockholm