SR7 Hur inverkar människan på fiskars reproduktion i grunda strandnära områden?

Mänskliga störningar i grunda strandnära områden

En växande befolkning, urbanisering, det ökande antalet marinor och hamnar, jordbrukets näringsutsläpp, kemiska föroreningar och överfiske har alla bidragit till en ökad belastning på världens vattenekosystem. Många av fiskbeståndens grunda reproduktionsmiljöer har blivit påverkade eller helt gått förlorade på grund av människans intensiva aktiviteter.

Under det senaste decenniet har det blivit alltmer påtagligt att mänskliga störningar bidragit till en omfattande och ökad dödlighet under tidiga levnadsstadier hos flertalet fiskarter.

Ny- och utbyggnad av hamnar, bryggor, kanaler och kustnära vindkraftverk, utvinning av naturresurser, muddring, åtgärder hos kustförsvaret, dränering av våtmarker, med mera, orsakar strukturella förändringar av de strandnära vattenmiljöerna och har effekter på tidiga livsstadier av fisk.

Intresset att förstå effekterna av mänsklig aktivitet och modifiering av strandnära områden har ökat under senare år, men delade meningar råder kring vilka de främsta orsakerna är till dödligheten under fiskarnas tidigaste levnadsstadier. Vilka mänskliga störningar utgör de främsta hoten, och vad, om något, kan göras för att vända nedgången?

För att klarlägga vad vetenskapen har att säga i ämnet har EviEM genomfört en systematisk utvärdering av hur fiskars reproduktion påverkas av mänskliga störningar i grunda strandnära områden i den tempererade klimatzonen.

En systematisk utvärdering är genomförbar tack vare att ett betydande antal studier i ämnet har utförts under det senaste årtiondet. En stor del av dessa studier härrör från USA, Kanada och norra Europa.

Pär (Pelle) Byström, universitetslektor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, var ordförande för den forskargrupp som arbetat med utvärderingen, och Biljana Macura, forskare vid EviEM, var projektledare.

Utvärderingsgrupp

Pär (Pelle) Byström (ordförande), Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet
Laura Airoldi, Institutionen för biologi, miljö och geovetenskap och miljövetenskap och interdepartementiell forskning, Miljövetenskapligt Centrum, UO CoNISMa, Universitetet i Bologna, Italien
Britas Klemens Eriksson, Groningen Institute for Evolutionary Life-Sciences, Marinekologi, Groningens universitet, Groningen, Nederländerna
Lars Rudstam, Institutionen för naturliga tillgångar, Cornell University, Ithaca, New York, USA
Josianne Støttrup, Institutionen för ekosystembaserad naturförvaltning, Danmarks tekniska universitet, Danmark
Biljana Macura (projektledare), Stockholm Environment Institute, Stockholm